går vidare.

de senaste dagarna har jag bara lyssnat på håkan hellström. han är fin. gårdakvarnar och skit måste egentligen vara en av de finaste svenska låtarna. går vidare och precis som romeo är också himla söta. äh, han har ju gjort hur många söta låtar som helst. han är himla duktig den dära håkan! haha. 
gårdagen och halva denna dag tillbringades i stugan. det var väl trevligt för det mesta. en del av mina släktingar tycker jag inte om lika mycket som en del, tragiskt nog. sånt där får man väl inte säga, eller ens tänka. men tyvärr, jag kan inte hjälpa det. det är konstigt egentligen. hur lite man vet om sin släkt egentligen. och det märks att man själv börjar bli äldre. jag har under detta senaste år fått veta väldigt mycket saker som har hänt, som jag aldrig har haft en aning om tidigare. det är läskigt hur lite man vet, om sin egen familj också. allt man får veta, får man nästan veta i bilen också. jag vet inte varför det är så egentligen. eller det är så för mig i alla fall. kanske för att om man frågar om någonting då, så måste ens föräldrar svara. de kan inte gå till datorn eller göra något annat. eller så har det med att göra att det är bara då mina föräldrar har tid att prata. prata såhär mycket, om viktiga saker. men jaja.
och i morgon åker fia till stockholm. jag hoppas hon får det trevligt där, även om jag känner mig lite sårad över att jag är tvungen att vara kvar i nordmaling. jag skulle vilja åka till stockholm den 18 augusti (snook, gratiskonsert!), men det lär väl inte hända. synd.

hold me tight (like a gun).

en fredag kvar.

Ja, nu är det alltså bara en dag kvar. och idag har jag varit duktig, har till och med bakat hallonbrownies till personalen. Jag kommer nog inte sakna det där jobbet alltså. Visst, en del av personalen (i alla fall sommarvikarierna) är ju väldigt trevliga och så, men själva jobbet, var mest obehagliget. Idag kom jag på att det läskiga är att man är så hjälplös. Om dom har ont, eller börjar hosta eller vad som helst, så kan man inte hjälpa dom. Det är läskigt, man har liksom ingen kontroll. Idag blev jag i alla fall överraskad. Jag hade ingen aning om att en pensionär som bodde där kunde prata. Eller, det var ju bara lite svammel, men jag blev jättechockad. haha, jag hade verkligen ingen aning.

Just nu lyssnar jag på reprisen av dagens sommarpratare, Salem Al Fakir. Jag tycker han sköter sig bara fint, haha. Dock så hade han kunnat välja lite bättre musik, men det kanske är svårt med tanke på att han enligt han själv knappt lyssnar på någon musik överhuvudtaget. Det är rätt konstigt att hans egen musik är så bra då, man borde väl bli influerad av någonting tycker man väl. Synd att man missade när han spelade på peace&love. Men man fick ju se honom på Umeå Open i alla fall. När man ändå pratar om artister som det är synd att man missade så var det ju synd att vi inte såg Timbuktu och Tingsek på Umeå Open. Korkat av oss att inte boka två-dagarsbiljetter. Jaja, vi har ju i alla fall sett alla tre i sommar så. Timbuktu vid fyra olika tillfällen under en dag också. Shit vad cool jag är. eh, eller..?

Nu ska jag i alla fall gå och lägga mig. Om 16 timmar är mitt tre-veckors-sommarjobb slut. det har ändå gått ganska fort.

magiskt, men tragiskt.

HAHA, idag läste jag det bästa jag har läst på länge från mattes blogg;

"när jag va ute och gick med en surkärring som bara klagade så hörde jag någon skrika HEJ MATTIAS. då vare julia som hade tvingat M att säga det! jag ska skicka O på dig imorgon julia!"

Haha, och ja, det är sant. jag sa åt min tant, (som jag har berättat om för tinika och matte) att säga det. jag kunde fan inte hålla mig. jag har berättat att hon är väldigt otäck och sur, och det är hon också. eller ja, mest tonen. ibland så är hon väl inte så farlig, men hon låter alltid farlig i alla fall, haha! nu är det bara fyra dagar kvar i alla fall. jag har märkt i min blogg att jag alltid hänger upp sig på saker. ett tag skrev jag bara om mando diao, ett tag bara om peace&love, och nu bara om mitt dryga sommarjobb. men jaja, det är det ända som händer i mitt liv just nu. kusinerna från göteborg är här i alla fall. det känns ju...ingenting egentligen. orkar inte bry mig, dom är inga jag brukar umgås med. verkligen inte.

en tisdag, en onsdag, en torsdag och en fredag kvar.

dom kommer kliva på dig igen.

idag såg jag en film som hette "the perfect man" med hillary duff och heather locklear. den var jättetöntig, men jag grät ändå. haha, vaddå, det är inte min dag idag. jag var på stranden idag, det var nice. känns himla konstigt att man inte har varit där någonting i sommar. detta är ändå den onödigaste sommaren någonsin. jag har inte gjort någonting värt, förutom peace&love. jaja. hursomhelst så blev jag bränd, så nu känns det som att jag har feber, och så har jag flagnat. och så är jag röd, det får man ju inte glömma. jag tog med mig mitt body-butter, som smälte, det såg typ ut som mjukost eller något. nu har det i alla fall fått stå i kylen några timmar, så det borde vara okej. jag längtar tills det tar slut, så att jag kan köpa ett annat, med apelsinlukt. man vill ju inte köpa ett nytt, förrän det andra är slut. haha.

igår var jag i stugan i skellefteå, på kusinträff. det var faktiskt mysigare än jag trodde. det är konstigt att jag aldrig träffar dom egentligen, skellefteå är ju faktiskt inte så långt härifrån. kusinerna från stockholm kan man ju förstå, men dom andra. faster har i alla fall skaffat en katt som dom döpt till tussen. haha, det var bara för bra. att det var en tjej gjorde det förstås också himla mycket roligare. den var faktiskt rätt söt, någon månad gammal, och den hade ju en tuss rakt på huvudet. den såg rätt rolig ut. bilresan dit och tillbaka var mysig i alla fall.om jag bara har musik så kan jag nog åka bil hur långt som helst. och eftersom min ipod är den ända musik som erbjuds, så är det ju alltid garanterad bra musik. i alla fall för mig. vägen dit var det enbart the ark, mammas beordning, men det hade jag såklart inget problem med. jag gillar the ark. dock så måste jag nog hålla med pappa, deras äldre album är mycket bättre. det nya är lite.. enkelt. texterna (och melodierna också) är inte lika speciella. men dom är bra i alla fall. det går som inte att tycka illa om ola salo. vägen tillbaka tillbringades med mando diao. hur jag lyckades få alla att lyssna vet jag faktiskt inte. eller jo, det var till och med min storebror som frågade efter sheepdog, efter att han hört johnossi execution song, han tyckte att dom lät likadant. så jag var tvungen att sitta och zappa igenom alla mando diao låtar, så att petter skulle få höra "hitsen". men det hade jag (antagligen) inget problem med! sen så pappa att jag sjöng bra, och då kom jag inte ihåg hur han och petter kom in på det, men dom diskuterade vad gehör egentligen var. och fan vad dom höll på. i ungefär tretton mil satt dom och diskuterade. jag hann somna för att sen vakna till att dom fortfarande höll på. jag håller med mamma "man önskar att man kunde stänga av dom ibland".

ikväll kommer lillasyster hem. hon har varit på något scoutläger i skåne. eftersom jag är en dålig storasyster så är jag inte säker på hur länge hon har varit borta, men det är väl någon vecka, tror jag? om jag ska vara ärlig så har jag faktiskt saknat henne. särskilt igår, det märktes faktiskt att hon var borta. fast oftast så går vi absolut inte ihop, men man märker ändå att hon är borta. jaja, i morgon är det ny jobbvecka. det känns faktiskt inte så jättehemskt, det är ju bara fem dagar kvar, sen så är man fri! och som mamma sa "då vet man ju i alla fall ett ställe som man inte vill jobba på". och det är ju sant. nu ångrar jag inte att jag tog detta jobb. det gjorde jag däremot en och en halv vecka sen, fast då hade jag ju inte gjort bort två tredjedelar så.

nu ska jag i alla fall gå och smörja in mina röda axlar med lite mjukost.. eller förlåt, jag menar bodybutter.

fantasi.

idag såg jag hata göteborg för andra gången, och farväl falkenberg. den förstnämnda är hur bra som helst, enligt mig. jag trodde aldrig att jag skulle kunna vara rädd för nic and the family-nic. eller hej hej sommar-nic, som han kanske numer kallas. han var faktiskt en bra skådespelare. det var som en film som man var orolig under hela tiden man såg. i alla fall jag, men jag är typ överkänslig mot allting så. den andra filmen, var en besvikelse. antingen så var jag bara trött och trög, eller så hade den verkligen ingen handling. det kanske var lite det som var poängen också, jag vet inte. men jag ville inte stänga av den förrän jag hade sett den färdig, och det är väl en positiv sak med en film, antar jag.

nu är det i alla fall bara kvar fem dagar på jobbet. det kommer förhoppningsvis gå fort. idag har jag haft fantasi med timbutku på hjärnan, från att jag hörde den i morse, tills nu, i princip. men eftersom den är bra, så är det inte så störande. linn tycker ju till och med att den går att lyssna på, och med tanke på hennes hat som hon har mot all hiphop, så måste den ju vara bra. på tal om hiphop så var det "1 artist, 3 hits" idag på the voice, och då var snook med. inga problem, snook svett & tårar och längst fram i taxin spelade dom. det märks att jag har lyssnat på dom där låtarna alldeles för mycket. hela min korfu resa tillbringades med deras musik. vill åka utomlands nu känner jag, det har varit dåligt väder allt för länge nu. efter jobbet är det ungefär tre veckor sommarlov kvar, innan gymnasiet. vi skickade in papprena idag, de papper som är beviset på att jag kommer att bli en midgårdare.

i morgon blir det väl kanske en snabbis på trästock, efter att vi har varit på våran kusinträff. jag orkar verkligen inte fara. jag skulle hellre stanna i nordmaling och gå på marknaden och umgås med folk, men min moder har förbjudit mig, så det är väl bara att följa med. men det kan säkert bli trevligt.


nu ska jag nog gå och lägga mig, denna jobbvecka har varit väldigt jobbig, att gå upp den tiden man gör, får en att bli otroligt sliten.


if i leave you.

en måndag, en tisdag, en onsdag, en torsdag och två fredagar.

egentligen borde jag väl inte klaga. spenderade hela gårdagens förmiddag med att gå ut med en tant som satt i rullstol. jag tjänade cirka 140 kronor på att gå, så. men det är för mycket dö-tid alltså. man känner sig så dum när man inte har något att göra. "man bara sitter" som s-s-s-samuel skulle ha sagt. igår kom storasyster hem. jag hade faktiskt saknat henne, det visste jag inte. jag hade ju inte träffat henne sedan midsommar, var något som jag konstaterade. sen så var vi några som såg på wedding crashers. eller ja, vi såg halva. "death, you are my bitchlover!!" hahahah, han är sååå emo. nu är vincent här. hej världens sötaste kusin. imorgon är det marknad. och i övermorgon också. men då kan jag inte gå, eftersom jag ska till mina kusiner i skellefteå. jag orkar verkligen inte, men jag måste tydligen fara. i morgon kommer jag bara att kunna gå en stund, eftersom jag jobbar. trevligt. ikväll spelar tingsek och lasse lindh på trästockfestivalen. känns trevligt att dom inte spelar på lördag, när jag ska tillbringa min tid i den staden. och marit bergman spelar i morgon, men då är man ju som sagt inte där heller. på lördag var det typ inga man hade hört talas om. tråkigt. i alla fall bara en vecka kvar av jobbet, sen är man fri! ska kolla vad det är för film som går på femman ikväll. hoppas nästan på 10 things i hate about you. även fast man har sett den så många gånger, så skulle lite heath ledger inte sitta fel.
yeeyee!

to china with love.

nu är det en måndag, en tisdag, två onsdagar, två torsdagar och två fredagar kvar. om tre jobbtimmar så har man gjort bort hälften. det gillar jag. konstigt att man har varit där hälften av tiden, och man känner sig fortfarande inte bekväm någonstans där. pdol skulle inte heller sitta så fel just nu. inte mando diao i alla fall. var som helst. helst umeå, tack. får väl vänta tills i höst / vinter / efter nyår. fast nyår kanske gills som vinter, vad vet jag. blä i alla fall. om fyra veckor ungefär, börjar skolan igen. fast inte samma skola (antagligen), utan en helt ny skola. visst, jag har ju varit där, har till och med haft en storasyster där. men ändå känns det ju som att jag inte vet någonting om den. det kommer bli lite läskigt, men förhoppningsvis så går det bra. om det är något man har lärt sig på detta sommarjobb så är det ju att man måste vara social. jag och fia har för övrigt fått press på oss. de som var sommarvärdinnor innan oss bakade tydligen kladdkaka och gav personalen ett kort. vi får väl försöka göra något ännu bättre. eller nåt. känns ju onödigt att smöra sista dagen, hahah.

om en timma är det gilmore girls i alla fall. sen så är det väl i princip läggdags. whey, känns inte ett dug slöseri med sommarlov det här!

this boy.

nu kan man äntligen börja räkna ner från tio på sommarjobbet. 9 dagar kvar. alltså, en måndag, två tisdagar, två onsdagar, två torsdagar och två fredagar. det kan man väl nästan överleva? vi hoppas på det i alla fall. sen så räknade vi ut att om vi hade fått en krona mer i lön, så hade man fått 90 kronor mer totalt. det är nästan läskigt. varenda människa man har pratat med tror typ att man är dum i huvudet, som tar ett jobb med så låg lön. 44 kronor i tmmen. jäkla skitlön. kunde man inte ha fått 50 liksom?

helgen var lugn. man fick sova i alla fall. har saknat att sova ut kan jag lova! i går så var vi hos linn, det var trevligt. josef hade tydligen köpt någon ipod-wannabe-grej. den var roande. det var som en ipodvideo, så jag såg lite på 8 mile och pablo francisco, från jay leno. har sett den några gånger förut, men den var nästan roligare nu. särskilt det där med dracula, och det med keanu reeves. trailerkillen har verkligen världens roligaste röst.

jag vet inte riktigt vad jag ska skriva mer, finns som inget nytt att berätta. förutom att idag på jobbet blev det typ catfight mellan två tanter. eftersom fia inte sa ett ljud, så var det mitt jobb att försöka typ medla mellan dom två. hahah, jag lyckades väl typ..sådär. jag sa i alla fall att jag behövde gå på toa, och då följde fia med, eftersom hon inte ville vara ensam med tanterna, haha. då följde även en av tanterna med oss, och så var det ur vägen. men om dom hade börjat bråka, hade jag typ seriöst blivit rädd. en av tanterna skrämmer mig.

right this way.

denna dag på ålderdomshemmet var sådär. i alla fall fram till lunch, jag var seriöst gråtfärdig när jag for hem. jag vet dock inte varför. det är bara så jobbigt när man inte vet vad man ska göra. och så var det läskigt att läsa tidningen för dom. man vet inte vad dom vill höra eller så. man vet inte ens om dom hör över huvudtaget. sen så fick jag även tvätta av en säng som en död människa hade legat i. det var lite obehagligt. eftermiddagen var i alla fall helt okej, om man bortser från det där med sängen då. det är seriöst roligt att vara i köket, med tanke på att deras diskmaskin är rolig. och så går den fort, det är fascinerande! jag är inte hundra procent seriös med det där, fast då har man i alla fall något att göra. jag och sofia fick beröm för vårat otroligt goda kaffe. antagligen passade jag på att skryta om att jag aldrig gjort kaffe förut. hehe. en del personal är trevliga och roande. jag är bara rädd att alla roliga ska fara på semester. det vore tråkigt. idag har jag haft sahara hotnights låtar på hjärnan. det är jobbigt, eftersom att dom varken är mina största favoriter, och för att jag inte ens kan deras låtar. plus att jag vet inte om jag gillar att timbuktu, timo räisänen och magnus tingsek har varit med i bobster.


13 dagar kvar.


wordplay.

första dagen på sommarjobbet. och jag vantrivs. ålderdomshem var inte en hit för mig alltså. en tant var väldigt söt dock. men min största skräck blev även sann. det finns en tant som är så otroligt arg, jag blir seriöst rädd. inom tre veckor kan jag lova att hon kommer få mig att gråta. jag råkade även få en tant att spy/spotta ut gröt. jag kände mig något taskig, som tvingade dom äta äcklig havregrynsgröt.

plus att man blir lite kär i jason mraz när man hör hans röst.

TAGGA TRE VECKORS SOMMARJOBB!!!

feeling this.

i morgon börjar jag sommarjobba. det känns ju trevligt. tre veckor med massa gamla människor som man inte vet vad man ska säga för något till. trevligt! för övrigt så har jag haft en låt på hjärnan hela dagen. det blir lätt lite störande om man inte kan hela.

it's been hurting all the way with you joanna.

blä. alltså seriöst, kan någon ge mig pengar så jag kan köpa ett liv? haha, jag skrattade nästan åt det där. det säger hur roligt liv jag har. jag vill typ seriöst byta liv med en viss bloggare, som har ett roligt liv. haha, jag är så kass. plus att; varför skriver jag alltid bloggar mitt i natten? varför skriver jag bloggar över huvudtaget? nu funkar det i alla fall äntligen med håkan hellström. jag höll på att bli aggresiv. eller rätt vare sagt, jag var aggresiv. men storebror hjälpte mig i alla fall. förresten, så har kuben gått sönder. matte och linn; han blev inte så arg, han märkte inte ens att ni hade blandat den. dock så märkte han att den var sönder. haha, jag vet inte om det är ni som var ansvariga, men aja. synd. matte har i alla fall blogg. dukti! han har skrivit två inlägg idag. ett av dom fattar jag ingenting av. jag vet inte om det är för att jag är trött, men skit samma.

i morgon, eller idag egentligen, så kommer tinika_bäst_grrl_91 hem från skåne. och ja, jag blir glad. och ja, jag har saknat henne. det är nästan så att vi måste se down in the past (för fem miljonte gången), även om vi kan den utantill, vet exakt i vilken sekund dom ska göra vilken pose, vilken sekund dom ska ge vilka blickar, vilken sekund aschlan stönar, vilket klipp som kommer efter och så vidare. jag såg den för någon vecka sen. tinika, it's not the same without you! såg long before rock 'n' roll videon idag med anton. han skrattade inte åt gustafs och björns hatblickar. du vet, när björn ger gustaf en hatblick för att han tar hans sångparti. haha, skit samma. jag är less. så less att jag även stavade less "läss" alldeles nyss, fast det suddade jag bort. vill ju inte verka mer korkad än jag redan gör. eller är. eller.. ja. skit samma, jag som hade tänkt att vara så snäll och spela in mando åt henne på live earth-galan, dom har inte visats än. inte ens madonna (som skulle visas istället) har visats. blä. just nu är det akon i alla fall. egentligen borde jag gå och lägga mig nu, jag ska upp tidigt. okej, det märks att det är sommarlov när man tycker att 11 är tidigt. fast, jag måste gå upp vid nio, eller tio. så det känns inte så trevligt. i alla fall, live earth, varför har dom inte gjort något schema? jag har tyvärr inte möjligheten att sitta uppe hela natten. men hur som haver, så har jag i alla fall tänkt att följa några tips som dom gav (till exempel stänga av tv'n på standby knappen. förlåt, men jag är jättedålig på det). om man får barn, så vill man väl att dom ska kunna leva på en bra plats liksom? shit, det där känns så avlägset. jag kommer inte få barn på minst tio år ju.

jag ska i alla fall se farväl falkenberg snart. jag började ju se den en gång, men då somnade jag. det var under skolans tid, haha, eller artedis tid. fan vad less man var på artedi då. undra om jag kommer att sakna det? känns nästan som det. inte just nu, men snart. när man börjar på en helt ny skola, med massa människor man inte känner, då. då kommer man nog sakna klassen som man gått med sen förskolan. i alla fall, farväl falkenberg. det känns som att alla som har sett den, tycker att den är värsta obehaglig på något sett? jaja, jag har den ju på datorn, så då är det väl bara att se den, antar jag. jag vill även se hata göteborg. jag kommer itne ihåg varför just nu, men, jag vill det.

och nu när jag har fått massa ny bra musik, så vill jag lägga över den till ipoden. men det kan jag inte, eftersom min sladd är utlånad till en person som sa att hon bara skulle låna den snabbt, men som nu har haft den i en vecka. trevligttrevligt. fick för övrigt ett telefonsamtal idag. en person som jag inte har pratat med på, vad blir det, snart ett år? det var väl trevligt. eller nåt. blev lite ställd, men aja. ska väl inte avslöja vad som sas här, inte för att det var något speciellt men ändå. 




Bara för att jag var där, och för att jag saknar det. saknar dom. för att vi kommer att ses i vinter. för att jag längtar dit mest av allt. isn't that a faboulus thing? BGMSCJ.

by the way.

angående förra inlägget; jag måste ha varit ganska trött när jag såg big girls don't cry videon. med tanke på att jag missade att självaste milo ventimiglia är med i den. dock så hade han ganska långt hår, mittbena, och en massa tatueringar. undra om dom var äkta?

denna dag har jag i alla fall tillbringat framför tvapparaten. jag har kollat på live earth-galan, men inget mando diao än så länge. och troligast aldrig, med tanke på kära, söta, rara svt :) tråkigt att man missar det enda (och bästa) bandet från sverige, om man bortser från razorlight. fast dom är ju bara halvsvenska..

http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,1114229,00.html

jaja, det finns väl ingenting man kan göra åt det. idag när anton och petter sjöng sheepdog, så höll jag på att tappa greppet. det skar sig vekligen i öronen. om någon undrade. nu är det i alla fall red hot chili peppers som spelar på live earth. dom är mysiga. sångaren har i alla fall klippt sig. och trummisen ser verkligen ut som will ferell. två personer som vi måste ha till våra lika som bär, tinika!


nu ska jag fortsätta att kolla, och hoppas att man åtminstone får en skymt av mando diao, istället för madonna. idag så var för övrigt borlängekillarna med på top 10, roskilde 2007, på mtv. plats 2 var dom på. fast, listan var väl inte tänkt i någon speciell ordning, med tanke på att the sounds var etta. det fanns massa på listan som är bättre än dom liksom. jaja.


big girls don't cry.

i går efter att linn, matte och co (fia) hade åkt hem så kände jag mig lite rastlös. så då gjorde jag det fruktansvärda misstaget att sätta på the notebook. och ja, rachel mcadams och ryan gosling är ett vackert par. och ja, jag blir typ lycklig av att dom är tillsammans på riktigt. just nu är dom världens vackraste par (jag väntar fortfarande på att brad pitt och jennifer aniston ska bli tillsammans igen, även om hon förtjänar mycket bättre). men i alla fall, jag vet seriöst, ingen annan film som får mig att gråta så mycket. den är nog nästan värre än titanic gråtmässigt faktiskt. eller nja, dom är väl på ungefär samma nivå. men nu hade jag i alla fall inte titanic i närheten (och om man ska börja se en film klockan fyra på morgonen är väl inte titanic det bästa valet, med tanke på längden?) och för övrigt så hade jag nog inte vågat se den, när jag var helt ensam i huset. vaddå, den är ju faktiskt otäck. det äckligaste är ju att den är sann, såklart. och att fler personer än man tror, som är med i filmen, också är riktiga. eller ja, karaktärerna såklart. hur som haver, så såg jag the notebook. jag tror att jag grät från att dom gjorde slut för första gången, tills den slutade. i princip. jag är nog den blödigaste människan som finns, men det finns ingenting man kan göra åt det, tyvärr. men till mitt försvar så var jag fruktansvärt trött då. sen när den var slut så slog jag över till the voice, där dom spelade fergies låt (ny, tror jag? den var helt okej i alla fall), och den hette just, "big girls don't cry". haha, det var lite ironiskt.


idag har jag inte gjort så mycket. mest längtat tills att dagen ska ta slut. för i dagen efter (idag blir det ju nu men) så är det live earthgalan. och som bekant, så ska mando diao spela som enda svenska band. det tycker jag är häftigt! dom håller ju på att bli hur stora som helst. om några år så lär dom vara jättestora i usa också. det tror/hoppas jag. dom är i alla fall sjukt bra live, det vet jag, eftersom jag har haft turen att se dom två gånger. eller nja, en och en halv gång kanske man ska säga? med tanke på att den första gången inte direkt var någon hit. fast i efterhand så känns det värt det. man fick ju ändå vara i samma rum som dom, och det gick ju bra med alla skadade. i alla fall,  i morse när jag vaknade (eller ja, det var väl inte direkt morgon men) så slogs jag av känslan hur lugnt det var hemma. med tanke på att jag var den enda där. det brukar vara så himla mycket liv, med alla småsyskon. okej, jag har två stycken, men den yngste lever om så mycket att man antingen tror att han är tio personer, eller att han helt enkelt har rabies. eller arabies, som han sa när han var yngre. haha, det skämtet blir aldrig gammalt, och ja, han lär få höra det till hans blir trettio.

jag har kommit på att denna blogg kan inte vara underhållande för någon som inte är tinika, eller någon gillar mando diao. med tanke på att mando diao förekommer exakt hela tiden, så antar jag att det inte är så roligt att läsa om ett band man inte gillar. om man inte skulle gilla dom alltså. vilket jag inte kan förstå om man inte gör, med tanke på att dom gör så otroligt blandad musik. jämför till exempel "chi" med "sheepdog". man skulle aldrig kunna gissa att dom skulle kunna göra en låt som chi när dom släppte sheepdog. skit samma, nu ska jag sluta skriva om dom (i alla fall för detta inlägg). anledningen till att denna blogg bara är rolig för tinika är för att det förekommer allt för många interna skämt här. vilken normal människa skulle finna ordet proppmätt!!! (med tre utropstecken) roande? nja, inte så många kanske. och eftersom tinika är, tja, tinika, och gillar mando diao, så antar jag att hon gillar denna blogg dubbelt så mycket! grattis viveka anfall! haha, ännu ett internt skämt..

just nu lyssnar jag i alla fall på tingsek. synd att man inte hann se så mycket av honom på peace & love. anledningen till detta var att vi skulle se.. ja, man kan väl gissa. dom är nämnda lite längre upp i detta inlägg. och även i varenda blogginlägg sen mars typ. haha, helt sjukt egentligen. ser i alla fall fram emot att dom ska komma hit i höst/vinter/efter nyår. det blir trevligt. i alla fall, magnus tingsek. han är väldigt begåvad, och right this way var fin. det var det enda jag hann höra med honom, men jag gillade det i alla fall. hoppas man får se honom någon fler gånger.

just nu lyssnar jag i alla fall på uriel, med the ark, från deras senaste album prayer for the weekend. det är i sånna låtar, de lugna, som man förstår hur bra ola salo egentligen sjunger. en annan sak som är rolig är att han inte heter ola salo. han heter inte ens ola. jag kommer dock inte ihåg vars jag läste det, eller vad han hette egentligen, men något annat var det i alla fall. fast han passar mycket bättre i att heta ola salo, så det är väl bäst så! jag kommer i alla fall aldrig sluta tycka att det var coolt när timbuktu kom ut på scenen tillsammans med the ark. haha, sofia kommer snart halshugga mig om hon måste höra det där igen. men jag fattar inte, jag har aldrig varit timbuktus största fan, men just det där.. det var i alla fall ett oförglömligt ögonblick. lätt. jag funderar på att aldrig ta av mig armbandet från peace & love. som jag sa till tinika; "det påminner mig om bättre tider". det är ju sant. kan vara lite kul att titta på, om man är lite nere någon gång.

det svåraste med att skriva blogg är att man inte vet hur man ska avsluta? nu har jag tänkt att avsluta det med ett enkelt hej. jag har i alla fall satt in en finfin bild längst ner. som sagt, världens vackraste par. fast milo ventimiglia och alexis bledel låg också rätt bra till, fast dom är ju inte tillsammans längre. får väl bara hoppas att i alla fall rory och jess återförenas i sista avsnittet av gilmore girls. dom är ju tydligen inne på sista säsongen nu. drygt, jag som har missat massa avsnitt, på grund av stockholm, stugan, och ren glömska. och på tal om inget, så missbrukar jag frågetecken. det har till och med min storebror sagt till mig, och ja, det är sant. jag kan typ inte göra en enda mening utan det. fast, haha, meningen innan den där så lyckades jag allt. jaja, jag är alldeles för trött nu för att veta vad jag vill, jag måste nog gå och lägga mig nu alltså. och inatt blir nog en av mina tidigaste nätter på sommarlovet. trevligt. alltså, jag har för mycket fritid som sitter här hela sommaren och bloggar massa, som ingen ändå kommer att läsa.


hej


                                                                                   


tv&me.

denna dag har varit en trevlig dag. jag väcktes av min lillebror som sa att vi skulle åka till stugan (mindre trevligt, med tanke på att jag hade sagt till mamma dagen innan att jag inte skulle med), fast i och för sig så var klockan 12.30, så det var väl ändå dags att gå upp i alla fall. sen så for jag till fia och såg oc med henne. hon har lånat mina boxar, och nu är hon fast. hon hade sett sexton avsnitt på två dagar. eller okej, vi såg kanske tre avsnitt, så alla såg hon inte helt själv. med tanke på att det var oliver på väg in i serien, så tvingade jag henne att se massa avsnitt. vaddå, det är ju nu det spännande börjar. jag minns när jag inte hade sett början på något år, och sen när jag såg honom, sitta där utanför terapeutens dörr, i den där soffan, alltså, haha, fan vilken panik jag fick då. helt sjukt egentligen. sen efter sista avsnittet där han var med, jag kunde typ inte ens sova. det är konstigt hur besatt man var av den där serien förut alltså. hur som helst så var vi på sista avsnittet han var med i, men det hann vi inte se, eftersom fia skulle till järnäs.

när jag kom hem loggade jag direkt in på datorn (det är trevligt att jag inte ens under en dag med jättefint väder kan slita mig) och kollade mtv's hemsida. och ja, dom hade lagt upp klippet från peace&love, där mando diao var med. och jason mraz, men mando var såklart mer roande. "det ska bli intressant att se er då.. höra om ni har utvecklats. det har man ju hört. ska bli väldigt intressant.." haha, mysmys. och shire skrämmer mig.

idag fick jag också klipp från när mando diao var med på musikjournalen i oktober. äntligen. jag blev så jäkla sur, eftersom det inte fanns kvar på p3's hemsida. fan för deras 30-dagarsarkiv. kan man inte bara ha kvar allting för evigt? skulle vara mycket lättare att hitta då ju. skit samma. jag måste bara säga att dom verkar vara väldigt roande, även fast jag aldrig skulle våga prata med gustaf. men han verkar vara snäll med folk han gillar i alla fall. haha.
Radioprataren: Fick du gåshud nu?
Carl-Johan: Nej.. Jag fick sås på tröjan.
Haha, och efter att Björn har spelat sin låt, så ska han sjunga lite på den, och då hör man ett jättelitet tack, det är sjukt gulligt. och Gustaf valde typ någon vaggvisa, men eftersom dom inte hade hittat någon radioversion med den, så fick han sjunga själv. han är fin. fia gillar i alla fall carl-johans favoritlåt mest. dansband, typ. kikki, bettan och lotta. hahah.
Radioprataren: vad gör gustaf riktigt förbannad?
Björn: Jaa.. Det är mycket, men.. det mesta, skulle jag vilja säga.
Radioprataren: inget specifikt som får honom att bli såhär riktigt rosenrasande?
Björn: Jobbiga journalister.
Radioprataren: point taken.
sötsöta. carl-johan tycker även att att mats borde sluta med sina "nattliga aktiviteter". och en sport som carl-johan aldrig skulle kunna satsa på, enligt gustaf, var amerikansk fotboll. haha, det var ju sant ju. han skulle ju i och för sig aldrig kunna spela basket heller, med tanke på att han är tre äpplen hög. ett citat från mats, haha. fast det finaste var nog när gustaf skulle härma hur han trodde att samuels gamla favoritlåt lät som. han vrålade litegrann, det kanske inte låter så roligt, men det var det i alla fall. jag vet att min blogg handlar för mycket om mando diao, men vaddå, dom är typ en stor del av mitt liv, och eftersom mitt liv inte är så intressant, så är dom det ända mysiga. sen så blev jag såhär jättekär i dom nu igen, efter peace&love. fast det gör inte så mycket egentligen. dom är fina.

sen ikväll så var linn, fia och matte här. det var trevligt. vi åt kladdkaka ute på våran altan, som för övrigt är färdigbyggd nu, eller okej, det var väl x antal veckor sedan, men ändå. sofia skrattade så högt så att vi fick gå in. hon sa det sen senare på kvällen lite oroligt "tror du att dina grannar kommer att komma och klaga?". hahaha. mina grannar är snälla, tror jag. sen så såg vi lite på jerry springer (all kärlek till det), fast det blev inte så mycket slaggis. tyvärr.

plus att ordjakten och alla dessa skitprogram måste vara det sämsta någonsin. fast idag gick det ett väldigt roande på fyran. det var två tvillingbröder som tävlade, båda påminde om kihlen från snook. fast en hade långt hår och flätor, han hade även flätor i skägget. den andra hade bara långt, vågigt hår i mittbena. det finaste var när den ena brorsan puttade till den andra litegrann. då tände den andra brorsan till ordentligen, och knuffade till honom så hårt, att han typ ramlade ner från det där lilla podiet där dom står. sen, några sekunder senare, så gjorde han samma sak igen. jag skulle vilja veta hur gamla dom var, det var ju pinsamt ju. just nu går det ett där ledtrådarna är;

PARIS
BAGUETTE
ETT LAND
RESEMÅL

FRA_ _ _ I K E

Jag undrar vad det kan vara för något?


plus att nu är det fan inte långt kvar till sommarjobbet, eller gymnasiet för den delen. hjälp?


all my senses.

okej, nu har jag bestämt mig! detta gjorde tricket;

http://www.youtube.com/watch?v=Dh98AzS6lNs&mode=related&search

fyfan, vad han är bra alltså.

the remody.

ibland känns det som att jag nästan inte kan andas, för då kommer jag att hosta ihjäl mig. nu är ett sådant tillfälle. och eftersom jag (av någon oförklarlig anledning) alltid är tätt i näsan, så måste jag andas med munnen. så för cirka tre sekunder sedan fick jag en hostattack.

det är en harskrank i mitt rum. jag vågar inte slå ihjäl den. mest för att jag inte vill röra i den. dom är ju som myggor, fast större. okej, nu surrade den in i mitt öra, och sen rakt på min dataskärm. men det vore förfärligt om alla insekter/myggor/harskrankar dog eftersom då skulle även människorna dö. fåglarna äter myggorna, katterna äter fåglarna, hundarna äter katterna och människorna äter hunderna. eller nåt. kanske inte ändå, haha.

jag vet att jag tjatar om peace & love hela tiden. här är några anledningar;

1. bästastebäst mando spelade där.
2. alla norénisarna var för övrigt där.
3.snygg-snook spelade där.
4.man fick ju se clean town!
5.vi träffade david.
6.vi såg timbuktu.
7.pervogubbarna som raggade på tinika var mys.
8.jag blev återigen kär i jason mraz
9. mando diao spelade där (värt att nämnas igen).
10.dom spelade alla mina favvisar förutom you don't understand me, all my senses, how we walk och down in the past.
11.det var det bästa jag har gjort i hela mitt liv.



Det var lätt värt 900 spänn, hade kunnat betalat mycket mer om så vore fallet! mysmys. missmiss. bajsZsdfndd.


Jag börjar bli trött, det kanske märks? Mitt liv är tråkigt! Jag vet en annan bloggare som är en kändismagnet och verkar ha ett intressant liv. ungefär som mitt och tinikas, fast coolare, roligare, intressantare och mer innehållsrikt. eller vad säger du Anfall?

Nu är jag i alla fall lite sårad, eftersom tinika loggade ut, jag som höll på att skriva blogg och allt! haha, det blir som att jag skriver en dagbok enbart för tinika, för hon är den enda som läser den. tror jag i alla fall? ;S det är i alla fall ingen annan som vill skriva någon kommentar, så. haha.

för någon timme sedan så hade jag även en rolig konversation med mattias. jag måste bara säga till mitt försvar att jag var trött, men det är faktiskt även ett omöjligt val! alla är så puss.


Jag: vem är din favorit i mando diao / sugarplum fairy?

Matte: Gustaf. Sj?

Jag: i mando diao, gustaf eller björn. eller mats. eller samuel. fast just nu gillar jag mest gustaf. eller björn. eller kanske mats? fast nej, gustaf. faaaast. bjööörn. jag tar björn! eller nej, gustaf. eller okej. nej. tyvärr. du får svaret om något år istället! Jag kan inte välja! jag vill säga björn.. fast å andra sidaaaaaan. hans polisonger. och gustaf är mer roande och mindre kaxig nuförtiden om man jämför med hur han var innan. fast björn är björn. och gustaf har för långt hår och får mittbena hela tiden. men björn var min första favorit. fast det var han inte alls, det var gustaf. men björn var min största favorit. fast nu vet jag inte? Seriöst, säg åt mig att sluta?!

Matte: sluta. ta bara någon.

Jag: Jag gillar att vi tar detta seriöst. då tar jag Björstaf. Ibland älskar jag min humor.

trött




stay young.

måste även säga till alla kändismagneter.
vi har pratat/tagit kort med david från sugarplum fairy,
och även sett de andra medlemmarna, men dom
är inga lilla favoriter som david direkt.
och vi har gått cirka två decimeter från timbuktu,
han var kort, söt och hade en fin, turkos tröja.

haha, jag är världens tönt som tycker att det är
coolt,  men vaddå!

the band.

jag måste bara säga att gustaf norén är min idol. han var sjukt söt i morse, och the wildfire-videon var roande, och dom var fina. sen så läste jag en chat med honom. haha, han verkar vara en intressant människa i alla fall!


Fråga: Grym spelning på Pier Pressure, men vad tyckte ni i bandet om spelningen?

Svar: Emopubliken var... lite ledsna. Stackarna.

Fråga: var det läskigt när scenen brakade i Umeå i vintras?
Svar: Ja det kändes som en krigszon efteråt. Jag vill aldrig vara med om det igen.

Fråga:  var du själv på festival när du var yngre?
Svar: En gång, då svor jag att aldrig återvända om jag ej stod på en scen. Det regnade...

Fråga:  När kommer skivan med svenska låtar :)
Svar: Vi har alltid skrivit svenska låtar. Men vi vill bara att alla ska förstå vad vi säger. det är svenska berättelser.

Fråga:  Kommer ni komma tillbaka till Umeå och "fullborda" spelningen? Längtar...
Svar: I höst/vinter, vet ej exakt. Men det blir av, det är klart.

Fråga:  Varför spelar du utan skor?
Svar: Gröna vågen, jag är hippie

Fråga:  Vilket är ditt roligaste konsertminne? 
Svar: Jag har så kort minne...P&L 06 och 07 var magiska

Hela chatten finns någonstans på svt. det klockrenaste var ju såklart det där om pier pressure.. sen så var det ju även kul att dom nämnde p&l, med tanke på att man var där (: och så känns det jävligt bra att dom kommer tillbaka till umeå!



 


down in the past.

Denna helg har jag tillbringat i Borlänge på Peace & Love. Och jag vill tillbaka så äckligt mycket. Seriöst, det känns som att det är nu som jag verkligen fattar vilket tråkigt liv jag har. Jag har nog aldrig varit såhär rastlös. Mando Diao var det bästa jag har sett i hela mitt liv (inte helt oväntat dock), Snook var hur bra som helst, Jason Mraz var hur bra som helst, Tingsek var fin (hörde dock bara "right this way", eftersom vi skulle till Mando Diaos spelning, men det gjorde ingenting eftersom jag tycker att det är en av hans bästa låtar), Deportees var mysiga, The Ark gjorde en grym avslutning, Sugarplum Fairy var roande, Timbuktu var hur härlig som helst, och allt var verkligen hur bra som helst! Borlängesborna pratar hur fint som helst också. Jag är taggad somfan på deras tioårsjubileum i alla fall! Då ska jag bo på Scandic i alla fall, det är ju förmodligen där som alla kändisar kommer att hålla till. Jag måste i alla fall tacka Marinka och hennes familj, det var hur snällt som helst att vi fick bo där! Vi bodde cirka en minut ifrån själva festivalen, så det var jättenära, men det var ändå så pass långt ifrån så att man slapp massa oljud osv. Lite grejer som Sugarplum Fairy måste tänka på dock är att; 1. Inte uppträda i solglasögon. 2. Inte ta av sig skinnjackan om man inte är säker på att man får av sig den. 3. Inte ha på sig bragetröjor om en bandmedlem i ens storebrors (som är dubbelt så känd) band har på sig en likadan tröja kvällen innan. 4. Inte kasta trumpinnarna om man inte är riktigt säker på att dom kommer ut till publiken. Och till sist men absolut inte minst, stagediva inte om scenen är alldeles för hög. På vägen tillbaka upp så såg det inte allt för graciöst ut. Skämt åsido, dom gjorde väl ändå en ganska bra spelning, dom har ju jättebra musik. Det var dock synd att dom spelade så mycket från First Round, First Minute, med tanke på att Young & Armed är så mycket bättre. Men att jag fick höra Sweet Jackie och Stay Young gjorde mig otroligt lycklig. Det var lite stämning. Sen så träffade vi ju även David, basisten, dagen innan. Det var lite coolt ändå. Dagen efter såg vi även Timbuktu, men han vågade vi inte gå fram till, men han är i alla fall jättekort och söt!

 

Det absolut bästa på hela festivalen var dom jag kom för. Mando Diao. Och dom gjorde en inte besviken om jag säger så. Dock så känns det som att man inte kommer ihåg någonting nästan. Det var som att jag kämpade jättemycket för att försöka minnas alla detaljer och så, så att jag skulle kunna minnas det bättre senare, men dagen efter minns jag inte ens vilken bakgrund dom hade på scenen dom spelade på. Fast det var ju inte så väsentligt i och för sig. När Tinika konstaterade för mig att Björn nästan hade rakat av sig sina polisonger, just när konserten började, så dog jag nästan av lycka. Men det största glädjeruset var ändå när dom körde sina extranummer. Jag och Tinika antog att Ochrasy var det sista numret, eftersom den är lugn och den är ju som en hyllning till alla andra låtarna på skivan. Och så sa Björn "ni är nu välkomna till Ochrasy". Det var stämning. Sen efter Ochrasy så sa Tinika "jag önskar att dom hade spelat you can't steal my love", och hon hann inte ens säga färdigt meningen så hörde man introt. Jag har nog aldrig varit så lycklig som jag var i just den sekunden. Så nu hoppas jag att man på något sett ska kunna ta sig till Piteå Dansar Och Ler, så att man får se dom där också. Det skulle vara trevligt!

 

Snook gjorde också en jättebra spelning. Dom var den andra stora anledningen till att jag ville fara till Peace & Love. Det såg rätt så coolt ut när alla hedde upp händerna och formade en triangel, samma triangel som deras symbol är. Det var så kul när Kihlen sa "när vi kommer till Borlänge blir vi lika älskade som Mando Diao". Publiken verkade hålla med i alla fall. Jag längtade typ tills jag fick berätta det för Tinika, för jag förstod att hon inte skulle gilla det hon hörde, haha, och det gjorde hon inte heller. Tinikas snook-hat för evigt i mitt hjärta säger jag bara. Och när Danne sa "Alla som inte dansar är våldtäktsmän", det var kul. Han sa även "Jag dansar jättefult, men jag dansar i alla fall"! Jag tycker även att det var bra att dom pratade om jämställdhet och sådant. Dom verkar vara trevliga. Sen så var det så coolt under längst fram i taxin när Timbuktu kom ut på scenen, publiken blev i alla fall på G! Och under Timbuktus konsert så kom snook ut, det var så jävla nice, för innan hade han sagt "nu ska jag ta ut två killar som är viktiga i mitt liv", och då tänkte jag, tänk om det är snook, men det var det ju inte. Men sen så sa han "nu ska jag ta ut två personer som ni kanske vet vilka det är, dom heter Oskar och Daniel"! Och så kom snook ut utan tröjor, det gillade jag! Och sen när The Ark uppträde, under sista låten, så hörde man någon rappa. Och då tänkte man ba "shit, vad pinsamt om det där är Ola Salo", men så var det Timbuktu, och så stod han med dom på scenen. Sen kom det ut massa andra folk också. Eftersom vi stod så långt bak så såg jag inte riktigt vilka det var, men jag vet att Kristian, Sugarplum Fairys trummis var där, och även Lars Winnerbäck, som var den hemliga gästen som dom hade. Det var väldigt dumt att placera honom på en sån där liten scen, med tanke på hur känd han är. Dom var tvungen att ha poliser som sa vars man skulle gå in och ut för att det var så mycket folk där. Man såg inte så mycket, men en liten skymt av honom fick jag allt. 

 

Jason Mraz var också trevlig att titta på. Han är verkligen hur duktig som helst, och väldigt musikalisk. Jag minns på ett ställe så skulle han låta som en trumpet, och det var jättelikt! De bästa låtarna var The Remody och I'm Yours. Mest I'm Yours, eftersom den hade nog alla i publiken hört. Det lät verkligen jättefint när alla sjöng tillsammans med honom. Han har en väldigt bra röst, fast det visste man ju redan, men ändå. Det var i alla fall jättemycket folk under hans konsert. Han sa i alla fall att han aldrig skulle hoppa över Sverige under sina turnéer längre, det var lite humor. På tal om mycket folk, när Timbuktu spelade så sa han "he upp era mobiltelefoner i luften, jag vet att ni alla har med er mobiltelefoner!". Det såg så jäkla coolt ut med allt som lyste. Jag har dock ingen aning om hur mycket folk det var, men när man tittade bakåt så såg man bara allt ljus. Det var fint.

 

Tack Borlänge, Tinika, Sofia, Linn, Mando Diao, Snook, Timbuktu, The Ark, Sugarplum Fairy, Jason Mraz och så vidare för en av de bästa helgerna i mitt liv!


RSS 2.0