easy, living, killed the young dudes, in the high boots.

jag har inte skrivit här på kanske hundra år, det beror mest på att jag inte har någonting att skriva om. jag har kommit på att min blogg inte direkt bidrar med någonting till världen. jag kan passa på att berätta att jag har gått och blivit kär i en dansk kille som heter anders. han dansar och ler och sjunger och har fina kläder på sig och gör en alldeles lycklig. en detalj man kanske inte ska glömma att nämna är att han spelar i ett band och att jag aldrig har träffat honom. äsch, detaljer.

annars gör jag inte så mycket förutom att njuter av att jag har lov (ibland så vill man bara ge midgård en kram) och av att min storasyster har kommit hem från usa. med sig till mig hade hon med ett fint halsband med matchande örhängen, som tydligen var ett sista minuten köp som inte höll på att bli av över huvudtaget eftersom hon slog in fel kontokorts-kod tre gånger i san fransisco. gud vilken jobbig mening det där blev.

till pernilla - lycka till imorgon. vi ska åka buss in med dig och vara till stöd :* (kanske blir några mobbnings-skämt a la café station också, men det får man ta). pözz!

he looked like he was barely hanging on, but her eyes saved his life

jag hatar hockey. vilket är väldigt passande med tanke på familjen jag lever i. om det är någon som vill erbjuda husrum åt mig så tar jag mer än gärna emot det!

plus att idag var båda mina tvillingbarn på tv efter varandra (anledningen till "mina barn" var för att tinika undrade varför jag bara lyssnade på panic at the discos skiva och inte the kooks också, och då sa jag att jag skulle lyssna på the kooks när jag var färdig med panic at the disco)
"så du säger att om du skulle ha tvillingar så skulle du först vara med den ena och sedan när du tröttnat på den skulle du vara med den andra?" classic. och idag när vi satt framför tv'n i skolan så spelades först nine in the afternoon på tv, och direkt efter det kom always were i need to be. det var lite galet, men framför allt classic.

things are shaping up to be pretty odd

jag sitter på youtube och blandar daxflame med panic at the disco när jag ser ett namn på related videos som fångar mitt öga (om man nu ska vara så poetisk). namnet på videon är "panic at the disco - that green gentleman in sweden". jag blev redan då lite sårad eftersom vi inte direkt har gillat att vi missade dom när dom var i sverige... jag klickar i alla fall mot min vilja upp länken och hör att det låter jättebra. jag som har klagat på hur dom låter live (brendons röst pallar inte trycket) men just i den låten var det hur fint som helst. eller så är det bara jag som drömmer om att det var väldigt fint eftersom jag inte var där. nu ska jag i alla fall kolla när dom spelade mad as rabbits och bli jävligt äcklad av mig själv som inte befann mig i stockholm vid den tidpunkten.

ps. jag pratade med min storasyster på msn idag. hon var i kalifornien och stekte i värmen. gissa vad jag gjorde? jag låg och sov med kläder och tjocksockar på i min säng från klockan fyra till halv åtta, för att det var för kallt för att kliva upp. ds


-------
uppdatering
mad as rabbits var fin den med.

aprilväder

jag är så less på det här vädret nu att jag tror att jag snart kommer att flytta härifrån bara för att slippa det. jag blev lite lätt deprimerad när jag kollade ut genom fönstret och såg att det snöade i morse. det är april nu, betyder inte det att det ska vara varmt då? snön ska i alla fall vara borta. jag minns när man gick påskkärring när man var yngre, inte fanns det någon snö när man var ute då? jag ber om ursäkt för detta dryga och tråkiga inlägg, men jag måste bara få ut lite aggresion om aprilvädret. som M sa. nu funderar jag på att surfa vidare (haha) till panic at the discos myspace, chatten där äger ju allt!

modeblogg

alltså jag tror att modebloggar är de absolut tråkigaste som finns. inte för att vara elak, men vem bryr sig om vad någon random person man inte känner har på sig för kläder just den dagen, och vars dom har köpt dom? jag fattar inte hur typ 90% av alla bloggar som startas handlar om just mode. nu kommer säkert någon modebloggare tycka jag är taskig, men vaddå? det är ju sant.

här är bilden på teletubbies förresten

image15

Det är så många frågor som dyker upp i mitt huvud. SKITA NER SIG? STEKER? VARFÖR?

HAHAHA

image14


HAHAHAHHAHA. snacka om att drömma

It looks like the end of history as we know

idag är jag på världens bästa humör trots att gårdagen var ett bakslag utan dess like. vissa människor.. finner inga ord som kan skrivas på internet som inte är alldeles för fula, så jag lämnar det bara. denna dag var bra i alla fall. åkte in till skolan för att ha lektion till klockan kvart i tio. det var alldeles lagom kan jag säga :). sen så drack vi milkshake som smakade polkagris, den var god!

onödig fakta ;
- min syster i usa och glider runt och jag är här. hemma
- imorgon hade heath fyllt 29 år om han hade levt. jag funderar på att ha ett filmmaraton..
- finns inget som jag älskar så mycket som när man skrattar högt åt något man ser på datorn (såg en underbar bild på teletubbies som fick mig att dö)

bg

Plus att mitt försök om att hata Björn Gustafsson (på grund av att han blivit så överhypad nu efter melodifestivalen och för att många av hans fans verkar vara så dryga) funkar inte så bra, med tanke på att han var det enda jag skrattade åt den tråkiga och ångestladdade söndagen innan skolan började.


umeå open

Varför är det bara när man vill skriva i sin blogg som den inte fungerar? igår funkade det inte, och nu vill jag inte skriva, men jag ska göra det ändå.

Helgen var jättebra, the perishers var fina när de sjöng get well soon med stämmorna. Bästa låten var dock sway. Under lördagskvällen så såg vi flera medlemmar från det bandet gå runt och chilla, jag vågade dock inte gå fram till gitarristen. Mando diao var bäst på fredagen, som misstänkt. Jag skulle dock vilja ta en titt (och ändra rätt mycket) på deras låtlista. Deras framträdande och scennärvaro är det dock absolut inget fel på, man slutade inte lyssna och titta förrän draperierna (vad var grejen med det förresten) kom ner i slutet av sheepdog. på tal om sheepdog, jag har aldrig önskat att jag ramlat ner i ett hål så mycket som när gustaf tillägnande den till de som ramlade ner på amplified.

Lördagen innehöll neverstore (jag vet inte om jag gillar den blonda killen alltså, nicken mot mig och T-frudy kändes varken cool eller smickrande) som var duktiga och posade somfan.  Johnossi tillbringades mest med att se till att inte bli dödad av publiken. Typ. Fast man must dance var grymt mycket stämning. Efter Johnossi var det dags för Timo som lätt var det bästa på Umeå Open 2008. Han körde låtar som alla kunde sjunga med i, och var så glad att man inte kunde kolla på honom utan att bli glad själv. Precis som med Salem.

image12  Såhär fin var Gustaf under deras spelning. 

image13 Såhär fin och glad var Timo under sin spelning.

(bilderna är från rockfoto btw)


RSS 2.0